Transkriberad uppteckning

I Bottnare' va' dä en präst, som va' så in i hällsecke snål. Han hade en rättare, som hette Lars. Di slakta' så möe där, å Lars feck äta palter å körv så han ble' upplessnad på't. Då satte'n ena palta på en käpp lite ifrå' hunnkoja, så långt ifrå', så att hunn kunne inte räcka na. Hunn ble' som stôelter. Prästen kom ut, när han hörde, hur hunn skällde, å feck se palta' Då va' prästen ihop mä Lars för han gjorde så mä palta'. Då sa' Lars "Nu ser i hur rasane hunn ä på palter, ä dä unnerlit då, att ja' ä rasane på dom?" En gång satte Lars ena sell mä en styver i mun på en le'stolpe å satte ena kruka ijämte å skecka' å sella ti Lister (dä va' en gästgivaregård) å köpa drecka. Så en stunn efteråt geck han dit å sa': "Ä du inte gången än, din uslinge!" å så strök' en te sella, så ho' ramla långer väg. Prästen skulle fara själver te Lister å köpa ett ankare brännvin en gång, å då sa' han te Lars, att han skulle sätta den nye häcken på vangen å komma fram på vess ti'. Lars hade gjort ena stor håva (dä va' en granrisahäck te köra granris i), å den va' ny. "Ja' sa' ju, att du skulle ta den nye häcken", sa prästen. "Dä ä la den nye häcken, vet ja' ", sa Lars. då feck Lasse fara te Lister, för prästen velle inte setta i håvhäcken. Dä' va' va' Lars hade önskat. Prästen sa' te'n, att han skulle göra en svinaho på ledi'a stunner. Juldan om môre, när folket geck te julotta – körka' ligger strax ve prästegår'n – hade Lars fått in en stor stock i drängstôva å hoggde å väsnas utå tusan. Han geck in i drängstôva' å fråga'. "Va' tar du de' te, Lars?" – "I sa' ju att ja' skulle göra en svinaho' på ledia stunner, å ja' har aldri' hatt nåra ledia stunner förrän nu", sa' Lars.