Transkriberad uppteckning

Di bota skerva mä tre sorters ben. Di sulle hämtas en torsda'smôre före sola va' gången upp. Sågarns mor här nere, så länge di ansa graver på Bottnary' körkegårl, hade di ben. Dä va' te koka på dom å drecka, eller te skrapa å blanna i mat å ge dom in. Mamma lånte mull å hadde i vagga. Den lånte ho' på viss ti', å den s'ulle bäras tebaka. Den sulle barnet ha' unner hôvet. Dä va för skerva. Stjärnsröern – den feck barnet om ho satt å kasta sett vatten å feck se ena stjärna ramla ner. Så va' dä likskivern – om ho' hade blitt rädd för ett lik; då feck di gå mä barnet å ta dä tre gånger runt ett lik. Annars va' dä nie sorter utå skever, men ja' kommer inte ihåg dom alla. "Du seter ente på kista å äter, när du ä i grossess!" sa' ja' te Sally (dottern). "Fy skamma, dä gör intenô" svar'te ho'. Men den förste ho feck feck kistenagla så svarta å stora över hele kroppen. Då feck ho sätta sek på kista å ha barnet i kista å togga brö å smörja barnet mä dä, å dä geck möcke rektit bört. – Dä feck Sally för ho' gjorde så möcke spektakel mä dä.