Transkriberad uppteckning

I äldre tid var det icke vanligt att betala 5 a 6 öre dansen der detta pågick. Dans der betalning förekom, var de sedvanliga balerna. Gubbebalen der även ungdomen fick deltaga, samt gossarnas o flickornas bal som förekom 1 en gång om året med en kostnad av 1 a 2 riksdaler på man. Det kunde även hända att vissa herrgårdars tjenstehjon gjorde en bal den 24 Okt. vid flyttningen. Dessemellan var att gå in i någon stuga der det fanns barn. Der blev sällan någon riktig dans, mest pant och ringlekar. Detta kosta inget. Om sommaren kunde hända att skräddd. Berggren spela med sin fela vid ättstena Hästvadet någon gång då var att sala ihop några ören på man till spelmanspengar. Andra sprungo enkleken o vävde vadmal o.s.v. Men så kunde hända de långa vinterkvälla att man satt och hörde på då de gamle berätta sagor och äventyr om spöken och troll m.m. I allmänhet fördes ett hovsamt språk särskilt om det fanns damer med. Men undantag härutinnan kunde ock förekomma. Det var två ställen där ordet var mera fritt. Det ena hette släggens. Det andra torparns. Båda ställena är nu borta. På det senare stället medgavs knappast några lekar för utrymmets skull. Men så pratas der så mycket mer. I brist på annat gick vi även in här, då det var kallt ute. Hit kom Simmen (Simon) och Per Bom m.fl. De hade varit ute på jernvägsbygge och i Stockholm. Dessutom logera der ofta någon gesäll ell. luffare. Och att dessa inte förde ett språk, som passar för söndagsskolebarn kan man slå sig i backen på. Våra föräldrar tyckte inte om att vi gick dit, men när lyder barn föräldrarni allt? Stugans folk bestod av 7 personer, man hustru o 5 barn. Det minsta var c:a 4 a 5 år gammalt. De två älsta, var ett i tjenst och ett avliden. En kväll hade det talats mer än vanligt grova ord av de äldre, ungdommen hade havt roligt och skrattat åt de befängda historierna. Till sist blev språket allvarsamare, skrattet upphörde. Detta förtröt den lilla flickan, fast hon icke förstog innebörden av språket de hållit förut, så förstog hon att de slutat skratta. Nu lessnar vi på detta, nu talar vi om ”task” igen, sa flickan. Flickstackarn flick sedan heta ”task” så längen hon var kvar i hemmet!