Transkriberad uppteckning

Då Karl Petter Persson i Skärshult i Gällareds socken en gång hade gått vilse i skogen och vandrat hela natten in till morgonen, kände han sig tröstlöst övergiven och satte sig på en sten under en fura. "Jag hittar nog aldrig hem", sade han för sig själv. I detsamma fick han se en liten skepnad komma fram mellan furustammarna. Han var klädd som en tomte och hade en lykta i handen. Han vinkade åt Petter, att denne skulle följa honom. Han gjorde så. De vandrade länge och väl. Slutligen stodo de framför Petters grind. Nu blev han glad och tog upp sin plånbok och gav den lille mannen två öre. Denne försvann i detsamma.