Transkriberad uppteckning

Midsommarafton skulle alla utan undantag hava tagit en riktig rentvagning ute i öppet vatten ell. i basstun. På väggarna i storstugan skulle klädas med löv från ek, lönn och björkträn även på golvet ströddes löv. I förstugorna skulle även klädas med löv. Dessutom skulle hämtas en stor blomsterkvast av alla slag av vilda blommor mest prästkragar för att sättas i vasar. Till majstången skulle även användas alla slags löv och blommor som mest blåklint och prestkragar. Jag vill här inflika att på samma sätt skulle Tunhems kyrka dekoreras med löv och blommor invändigt då barnen begick sin första nattvardsgång antingen dttta skedde om pingst ell. midsommar. Majstången synes hava använts i äldre tid på en del av Tunhems herrgårdar så sent som 1870 a. 80 talet. men torde i det nogersta hava upphört sedan förenings livet börjat bland arbetare klasserna och godtämplare och andra även börjat med majstänger om midsommar. På vargöns pappersbruk dansades omkring majstången de första åren det gamla bolaget drev denna fabrik. På Nygård 1870 talet: då friherre Nils Eriksson residera där fanns alltid majstång om midsommar som dansades ikring. Der var dels vanliga gamla folkdanser och lekar och dels vals och polketter som gamla spelmän underhöll med sin färla. Bland spelmän kan nämnas skräddare Berggren som spelat på tusen brollop han hade lärt sig spela av näcken. Vid denna dans deltog de flästa av godsetts folk även herrskapsfolket var med och deltog i dansen. Vid detta tillfälle och vid den skördefest som hölls om hösten bjöd herrgården på smörgasar och hembryggt svensköl. De som ville röka fick tobak och kritpipor om pipa saknades. Sjelv gick friherre Eriksson omkring och underhöll sig med gamla torpare som bruka sin jord bra. På Koberg Lagmansered socken då gamle friherre Nils Silverskiöld levde var även majstång och midsommarvaka. Der dansades och bjöds på förtäring på samma sätt som på Nygård. Dit gingo först och främst det stora godsets folk men även andra gick dit långväga ifrån. De voro icke nöjda med vad som vankades på stället utan medhavda lomflaskor avsmakades även. När då vikingablodet kom i svallning blev det gräl och slagsmål mellan infodingar och de främmande. Derför tog även denna tillställning slut. Så sent som på 1890 talet då gamle grosshandlaren Franqe ägde Korndals pappersbruk (nu Pappyrus) var der majstång ochså och midsommarvaka i en park på fabriksområdet. Musiken sköttes der av hornmusik. Franke deltog sjelv i dansen. Vid Munkestens gästgivaregård Vänersnäs socken var längen midsommarvaka till på 1880 talet. Här fanns bränvinsförsäljning till 1860 talet: sedan endast Öl och vin samt läskedrycker som upphörde fullständigt för cirka 10 år sedan. Här stöter 3 socknar tillsammans som gjorde, att en hel del ungdommar även äldre samlades hit vid midsommarvakan. I storstugan undre botten tråddes dansen flitigt ibland på logen. Musiken sköttes av någon gammal byspelman. I övre våningen hade ortens pampar samlats som underhöllo sig med sång ur Frithjofs saga, Bellmans bitar etc. Frampå morgonsidan skulle det visa sig vilken sockens folk som var starkast varför de svagare fingo taga till flyckten jagandes av de övriga med indiantjut och käppar längs vägarna. Med den rikliga tillgång på Öl och porter som då fanns ävensom välfylda lomflaskor av annat fludium och utan polis eller ordningsmän kan man förvåna sig över att icke någon blev ihjälslagen. Stryk vankades likväl sällan utan att det var någon bråkmakare som börja. I vår upplysta tid tror jag knappast det skulle gå lyckligt med omskrivna lagar ell. frihet. Det ligger en källa med järnhaltigt vatten ungefär 1 Km från nämde Gästis kallad Munkestenskälla. Den ligger på Tunhems område. Här kommer en liten stråle vatten ur ett stenblock vid foten av Halleberg. Detta vatten kan näppeligen komma annat än från Hallsjön som ligger omkr. 3 Km. derifrån på Halleberg. Hit till denna källa har folk sedan urminnes tider vallfärdat för att dricka vatten midsommarafton. man gick man ur huse dit för hälsans skull. Det troddes att vattnet hade en magisk kraft som särskilt värka midsommarnatten. Ljusalverna trådde sin dans omkring källan midsommarnatten der av vattnets goda värkan. Alla klassers folk gingo hit om icke för annat så blev det en turist färd i den vackra naturen med Hallebergs tvärbranta stenmassa i förgrunden. Huru tron kan värka visar följande en dalsländning hade farit till Munkestens källa för att hämta vatten till någon sjuk på hans hemort. Det bar sig ej bättre än, att han i Vänersborg slog sönder flaskan med hälsovattnet uti, han skaffade sig en annan flaska och fylde på den av vänervatten i Vänersborg. Detta fick den sjuke i den tron att vattnet var från Munkestens källa men han blev frisk i alla fall. Nu mera hör detta som allt annat gammalt till det förgångna. Men ännu kan man få se en och annan vid midsommar såsom gammal vana gå hit och dricka av källans vatten. Att källan såsom jernhaltig är hälsogivande har t.o.m läkare sagt, men vattentillgången är så ringa att här ej lönat sig med en modern hälsobrunn.