KORPSKRIFTEN
...
Marknad
Logga in
Meny
Folktro & Sägner Mo, Dalsland

Skogsrå

Transkriberad uppteckning

Skogsrån brukade valla kreatur i skogarna och då sjöng hon så vackert ibland. Man såg henne gå och sticka på en strumpa. Min mor såg henne sitta på en stubbe sysselsatt med att sticka strumpor. Hon hade mässingsspetor. Det lyste som guld från dem.

Socken Mo
Landskap Dalsland
Härad Tössbo hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (DAG)
Licens Creative Commons (CC-BY)
Originalpost Visa på Isof Folke

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Skogsrå

Fler sägner från Dalsland

Se alla i Dalsland »
Mo, Dalsland

(Näcken) vattenväsen

Näcken satt i hjulbäcken och spela. Det var en förfärlig spelman det, när han tog till stråken. För han spela fiol. Han spelade polskor. Det var en #### som kallades Neckens polska. Och den spela han. Om di drog på hjulet före kl. 12 på natten, så kunde necken sätta sig och hålla i hjulet och då fick de inte kvarnen i gång förrän solen gick upp. I Karlskog var det en kvarn. Det var en bonde i kvarnen och mol. Bonden började svärja. Men då stan- nade kvarnen. "Nu kan du följa med mig i hjulhuset", sade mjölnaren till bonden. När de kom dit fick bon- den se att en neck satt och höll i hjulet. Sjöråa var det tal om, men jag minns intet särskilt. Hon var i sjön.

1941 Läs sägen →
Mo, Dalsland

Bortbytingar

Om en band en kniv eller sax i vaggan, så rådde inte trollen med att ta ungen. Men eljest fick en inte vara säker. Di smög sig om natten. Om trollen var karti att ta ett barn, så läm- nade de ett i stället. Di stal sig till att byta. Det fanns ett släkte som kallades Lucifârs släkte. Dit hörde trollen, men di hade vait män- niskor en gång di också. Trollungen blev inte lik folk. Han gjorde som han ville. Det stod inte till att styra honom. Om det var något stort fel med ungen, så fick han heta bortbyting.

1941 Läs sägen →
Mo, Dalsland

Tjuvmjölkning av andras kor

Det troddes att tomten drog bort mjölken. Han drog från den ene till den andre. Men det var en gumma i Lôbyn, som hölls för att hon hade mjölkhare. Hon hade alltid så mycket mjölk och smör. Det skulle vara som en hare, som hon hade under sängen. Det var som ett trasbylte. Om kvällen, när hon trodde att folk hade lagt sig, så ställde hon ut denna och så ställde hon mjölkbyttorna i farstun. Det var folk som hade sett att byttorna var fulla med mjölk på morgonen. Det var skam, som hjälp- te henne. En del fruntimmer trodde sig inte att bära mjölkflaskan ### från ladugården. Och när de kom in, så släpp- te de glödande kol i mjölken. Det var för att ingen skulle kunna trolla till sig mjölken.

1941 Läs sägen →
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //