Transkriberad uppteckning

Dä va tvo gössongar, som geck bortemä ett tjarn eller dyvel å plocka neckroser. Då kom dä opp en liten fölonge. Den ene satte sej på ryggen å töckte dä va rolegt å ri på'n. Fölongen velle då sprenga ut i vattne. Då skrek den andre gössongen: "Nä, vänta, vänta, ja vell setta å necka, necka mä!" För dä att han sa necka, sprang necken ifrô dom. Om en geck å vadde i vattne, kasta en en sten å sa: "Neck, där möter ja dej, å länger ut går ja ente".