Transkriberad uppteckning

När en gång en fröken Muhl på Hellerup sydde på brudgumsskjortan, kom en liten pyssling fram till henne. Han var bara ett finger lång. "Du sitter och syr på din brudgumsskjorta", sade pysslingen, "och det gör jag med." — "Jaså, ska du också hålla bröllop", svarade unga fröken. "Men vi har ingenstans att vara, ifall vi inte få bli under kakelugnen i stora salen. "Det fingo de gärna. I gengäld lovade han, att fröken skulle få se på bröllopet. "Men du ska inte skratta, för då får du inte se mer." Samtidigt med att gästerna till fröken Muhls bröllop samlades, samlade sig pysslingarna till bröllop under kakelugnen i stora salen. Vad de stora togo sig före, gjorde också de små. När bordet dukades för de ena, dukades det också för de andra. Betjänterna sprungo om varandra i det stora rummet såväl som i det lilla. — Nu kom en gammal pyssling i knäbyxor och allongeperuk med en soppterrin emellan händerna. Det bar inte bättre till, än att han snubblade på enriset, och peruken föll i soppskålen. Då brast emellertid unga fröken ut i skratt och i ett försvann alltsamman.