Transkriberad uppteckning

I Vabränna högar var troll. Prästens dotter blev bergtagen till dem. Nästa julafton tyckte de i prästgården, att det skulle vara roligt, om flickan varit hemma. Drängen sa, att han ville försöka hämta hem henne. "Ja, gå åt stallet, och tag vilken häst du tycker", sa kyrkoherden. Drängen red till högarna, och då stod den ene högen på guldpelare. Det var bröllop där. Så kom det ett troll ut med en kalk av guld och bjöd honom dricka. Men han sa: "Tack, det är dubbel heder, om bruden själv skänker i åt mej." Ja, hon fick komma ut och drängen tog kalken, men han tömde ut den över axeln. Det kom litet på hästen, och det brände av håret på honom. Sen tog han flickan i ena handen och kastade upp henne på hästen. Då kom trollen sättande efter, och de hade så nära hunnit upp honom, men då ropade det från den andre högen: "Rid åkern den balle, å inte vägen den hårde!" Då red han in på åkern och de blev där, tills solen hade gått upp.