Transkriberad uppteckning

Kapten Elin ock Kerstin i Takene hade gjort förbund med satan ock reste till Blåkulla om påsk. De hade fått ett horn av satan med smörja. Därmed skulle de smörja käppar ock vad som hälst ock säga dessa ord: "Far upp ock far ned ock ända ned i hälvete." En gång tog de en tös med sig till Blåkulla. Hon röjde dem. Hon talte om, hur de reste. De for norrut, tils de kom norr om Karlstad, ock under vägen kom de i sällskap med flera käringar. En hade en dräng ock red på: Slutligen kom de fram till Blåkulla, ock då kom satan emot. Ock då ville han skära tösen i lillfingern, men det fick han inte. Då frågte han, vad de skulle med den bytingen med sig. "Hon röjer eder alla." På slutet sedan gick de in, ock då kom satans hustru ock tog emot dem. Ock de lämnade till häpne forn1 de hade med sig, som var sötgröt. Sedan satte de sig till bords ock skulle äta, men det syntes för tösens ögon att inte vara annat än ödlor ock grodor, men käringarna åt med god, smak. Sedan dansade de efter en musik, som för tösens öron inte var annat än skriket av de fördömde. Sedan hade satan in dem i en kammare en i sänder, men vad han där gjorde, det såg, inte tösen. Sedan reste de hem. Ock då for de in i ladugårdar ock klippte får ock la påsar med gift inunder trösklarna. I en kyrka gick de upp till klockorna ock skavde av dem ock kastade upp i vädret ock sa, att de önskade sig ock sina själar inte komma närmare Gud ock hans rike, än det kom till klockorna igän. Sedan satte de sig ock vilade på kyrkotaket. Då kom ett par dragoner gående, ock då for en av käringarna över dem ock släppte sitt vatten på dem. Ock då undrade de, var rägnet kom ifrån, medan himmelen är klar. Sedan for de hem, ock tösen gick till prästen ock länsmannen. Ock de kom för rätta ock blev dömda att avlivas ock å bål brännas.