Transkriberad uppteckning

Före jul var det ett väldigt stök med slakt och bak och brygd. Malt till dricka gjorde de själva och humle odlade de över allt. På julaftonen så doppade de först i grytan och sedan gjorde de riktigt i ordning till julen. Då tog de in langhalm och lade på golvet och jag minns så roligt jag tyckte det var att tumla om i den. Farfar brukade vara full på julafton så han brukade också gå och tumla omkull i halmen. Så dukade de julbordet. På det hade de talgljus, det brukade de inte före jul, men efter jul hade de dem så länge de räckte. På julbordet hade de också brännvin och dricka och så hade de en stor julhög och den fick ligga kvar på bordet ända till tjugondedagen. Nederst i högen var det en rund rågmjölskaka. Den var utav siktat mjöl, annars begagnade de inte annat än sammalet och det var för det mesta blandat med havremjöl också. Så var det ett bröd som de kallade julkorset eller julkusen, det var utav vetedeg om de kunde få någon sådan och det såg ut som två korslagda S. Det var ett annat bröd också som såg ut som en bock. Den kallade de för julbocken och den fick också ligga kvar i julhögen till Knutdagen. Då åt de upp allt det andra men julbocken hade de ut i sädesbingen. Jag hörde de talade om att såkarlarna hade fått dela den när de började med såanden, men det minns jag inte. Men de lade ut julbocken i sädesbingen det minns jag. Det fanns mindre julhögar också för husfolket och tjänstefolket. Julhalmen fick också ligga kvar ända till Knut. På juldagen for alla som kunde komma ifrån till kyrkan på julottan och när de skulle hem körde de så mycket de orkade för den som först kom hem skulle först få bärgat på hösten. När de for till kyrkan så hade de alltid törbloss med sig och lyste sig med och de som gick hade bloss med sig också. Sedan de hade kommit ifrån kyrkan lade de sig och sov allihop och aldrig gick de bort någonstans på juldagen. Under hela julen fick ingen gå ofägnad ifrån huset. Då körde han ut julen för dem sa de. Och så sa de att om de var så snåla så att det var någon som fick gå ofägnad därifrån så skulle råttorna äta upp vad de hade i stället. Annandagen var bröllopsdagen. Då brukade det vara många par ikring altaret. Sedan började julkalasen. Men dem brukade inte alla bli färdiga med under julen utan de höll på ända till fastan. På trettondagen på kvällen var de ute och gick med ”den ljuse stjärna”. Det var ungdomen i byn och de gick ute med ”den ljuse stjärna” och sjöng ifrån hus till hus och var de kom in skulle de ha fägnad. På Knutdagen skulle de köra ut julen. Då klädde de ut sig med halm ikring sig och skulle föreställa bockar och sprang i alla hus och körde ut jula. De skulle ha fägnad då också.