KORPSKRIFTEN
...
Marknad
Logga in
Meny
Folktro & Sägner Kinna, Västergötland 1934

Gastar

Transkriberad uppteckning

Min mor tjänte på Apelhult. En lördag skulle hon gå till Kinna. Då fick hon höra hur det brummade i skogen. Hon trodde det var björnen och sprang, men det sprang efter henne. Det var gasten, de trodde det var ett spöke.

Socken Kinna
Landskap Västergötland
Härad Marks hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (DAG)
Licens Creative Commons (CC-BY)
Originalpost Visa på Isof Folke

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Kinna, Västergötland

Troll

40. Vi bodde vid ett berg, där det skulle vara troll. Mor talte alltid om det. Det var uppe vid Kinnaberget. Hon visste var ingången var. 41. Nej. 42. Ja, det berättade mor, men jag minns det inte. 43. Det berättade mor också, men jag minns inte det heller. 44. I berget därhemma hörde de, att de skramlade med grissler och bakade. Mor talte om flera gånger, att de bytte bort barn. De hade så brått att få döpt sina barn, för sen var det inte farligt. Hon berättade, att trollen ville stå faddrar för barn, och då fick barnen stora faddergåvor, men jag minns inte mer. Mor talte om mångahanda från bergen, men jag minns inte. / I Berghem fanns ett berg, Boberg, och där fanns det också troll förr.

1934 Läs sägen →
Kinna, Västergötland

Troll

40. De sa, att här skulle vara troll uppe i Linnareberg 43. Det var en som gick och byggde till jul vid Hanatorp. Då kom ett troll in, och hon sa nånting, men jag minns inte, vad det var. Då tog bondhustrun och slängde vört i ryggen på henne. - Hon var ihålig bak. När vi var barn, hade vi för oss, att det fanns troll i Stegelåsen.

1934 Läs sägen →
Kinna, Västergötland

Troll.

Där uppe (åt Rydalshållet) på bergen hängde trollen sina kläder. - De gick och lånade bröd också, men när de bar hem bröden, bar de inte in dem, utan la dem på dikeskanten.

1934 Läs sägen →
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //