Transkriberad uppteckning

Dymleveckan, det var svarta-måndag, vita-tisdag, dymle-onsdag, skär-torsdag, långa-fredag och pilta-lordag. Dymleonsdag skulle de sopa hela huset och bära å sopera på en annans gärde. Då skulle där bli så renligt på året och smutsen skulle komma på de andra. Så skulle de klippa 'rumporna' av hönorna'. Det skulle ske före klockan 12 allt det här. Det var för att inte höken skulle ta hönorna på året, som de skulle klippa dem. Jag glömmer aldrig en gång i Klockaregården. Anna Johanna var då så dum, hon skulle ha oss till att sopa på vinden och nere och överallt. Och medan vi var och sopa hade hon varit i lagårn och klippt å alla rumporna på hönorna. Sen skulle vi bära å allt det på Axelssons gärde. Långafredag skulle de slita så märkeligt. Då skulle de slita som Frälsaren gjorde, så att de svetta. Det var farmor med om. De skurade tak och väggar och slet så. De fick inte äta mjölk och inte smör på långafredag för då skulle det värka ut på året. De skulle koka svinafötter och äta då. Det skulle väl vara nyttigt att äta fläskamat. Påskaafta skulle de skjutit spjället före solaglanning, annars kom påskakäringarna in och tog det de ville. Var spjällen öppna kom de ner genom skorstenen. Det var en käring som stod vid spisen och kokte gröt. Så kom där ett troll ner igenom skorstenen och bad att hon skulle få lite gröt. Ja, sa käringen, det ska du visst få. Och hon tog med sin kokeslev och dängde en skûffa på'na. Då flög hon upp genom skorstenen och hade fått så hon var belåten. Oja, oja, skrek hon, du har bränt upp mej. Då kom där ner en annan ännu räliare, och sa att hon bränt upp hans käring. Ja, tänkte käringen, då ska du få lite. Och så dängde hon på den med. Sen fick hon då vara ifred tills hon hann skjuta spjället. De gick och tiggde ägg till påsk. Det var karlar som gick omkring med en stor skäppekorg på en stake. Så sjöng de nån sorts påskasång. Det talte min mor om att när hon tjänte i Vik, gick de omkring och bad om ägg. Men det var före min tid.