Transkriberad uppteckning
Gamla fru Karlsson berättar om julgransprydnader förr. De klipptes av papper. Hennes mor lärde barnen. Hon visar i vitt papper hur man gjorde. Men då hade man papper i färg och klippte finare, det vill säga mindre figurer. Ljusen i granen bands fast på grenarna med tråd eller snören, Senare fick man metall-klämmor. Ljusen var köpta. Man kunde ha hemstöpta men de var tyngre. I toppen hade man en fana. Den kunde man också måla hemma om man inte hade råd att köpa. Äpplekonfekt hade man där de hade råd att köpa. Hemma hos Karlssons brukades det inte annat än om man fick någon småsak som såg fin ut så hängdes den upp. Blommorna klipptes så att de liknade verkliga blommor. Det kunde man variera själv och göra olika. Halm lades på golvet ännu så att fru Karlsson minns det. Man tog så mycket man hade råd till och till nyår skulle det läggas på ny halm. När det sedan skulle tas ut så var det båsigt. Det skulle vara uppslagen halm, det vill säga att den var jämn och fin. Man brukade kamma den och hugga av ändarna så att kärven blev jämn och fin. På samma sätt som man gjorde med halm som användes till taktäckning Halmen breddes ut över golvet. Det var öppen spis så man fick man vara försiktig med elden. Till påsk hade de inga särskilda prydnader. Man målade inte äggen, men på en gård i socknen var det en fru som hade alla möjliga färger på sina ägg. Till pingst skulle de gå vitärmade till kyrkan har hon hört berättas men det var redan bortlagt i hennes ungdom. Till förning bakades stora kakor. Man gjorde dem så stora som de kunde gå in i ugnen. Jag har bakat sådana som vägde fem kilo. Det var ägg, socker, smör och vetemjöl och så jäst förstås. Det fick inte vara slarv med det baket. På kalasen bjöd man på kött med potatis och sås, sedan var det oftast sagosoppa med russin, men det var mycket dyrt att köpa. Sötost brukade jag koka på natta för att få vara i fred. Till jul hade de också små stålkronor för flera ljus som kläddes med papper i olika färger och till och med julkulor och andra julgransprydnader hängdes i kronan. Handklän eller lister brukades, men de var inte så mycket för att sy förr. På Brattås användes alltid handklä så länge svärmor levde, med sedan kom de ur bruk var sydda med hålsöm eller flätade fransar. Nu är det mi sonakvinna som styr huset. Nu finns troligen inte något kvar av handklän. Över amerikaklockan hänger en broderad remsa. Den har sonhustrun sytt. Sådana klockeklän användes alltid över klockorna, även till golvuren. Broderade örngottsvar fanns också förr.
