Fröjdat vart sinne, julen är inne, Frälsaren kommen är
'Älvkungen' som de också brukade kalla 'älvku- sen', satt i älvarna å bäckarna å spelade. Han spelade vackert för att någon skulle komma till honom, för om han fick en människa till sig på djupet, så blev han förlossad, för han var bunden att vara 'älvkung' till domedag.
De hade majstång här och var i gårdarna i min ungdom. Det är väl inte stort mer än sex år sedan de hade majstång på Holmen. Det är den sista jag vet här i socknen. Stången kläddes med löv. Man tog det löv som fanns på närmaste håll. Björklöv och asplöv användes. Även rönnlöv. Man band ihop en lång slinga av löv, så surrade man den runt stången, i spiral från rot till topp. I top- pen fäste man en kvast av löv och blommor. På korsarmarna hängde man stora kransar - en på var armen - av löv och blommor. Gula o. andra färgrika pappersremsor hängdes i kransar- na. - Stången restes på en plan där man kunde dansa. Den restes på midsommarafton. / Ungdomen i byn reste den. Sedan blev det dans och lekar kring stången. Ungdom från flera byar lockades dit. På midsommarafton klädde man med löv inne i stugan. Man satte lövkvistar (asp) här och var. Utanför farstun sattes björkar. Vilda blom- mor tog man in och satte i vatten. Det löv som man hade haft inne om midsommar gav man åt kreaturen. De skulle mjölka så bra av det. Det fick sitta kvar en åtta fjor- ton dagar efter midsommar.
Mamma hade blivit biten av en älva. Det var i ett finger. Hon hade varit och tvättat vid bäcken. Det var långt gräs. Och hon ha- de kommit att vara på en plats, där gräset låg slätt efter backen. Det var älvor som bod- de där. Hon fick lära sig av en tjäng (= käring), att hon skulle ta en linnelapp om fingret. När det blev samma dag, som hon hade blivit biten så skulle hon ta av lappen och kasta den där hon hade tvättat. Men det skulle inte göras förrän efter det solen hade gått ner.