Transkriberad uppteckning

Efter berättande av H. A-n. (förmodligen Hinrik Andreasson, Ängebodane) I jättarnas och tomtars dar och trollenas, det sa' min far, jag gick vid hannegället helt obemärkt och tyst på lek att vända hem med fågelstek från lilla bäckkvarnsstället på Engebodafjället. Än hördes ej ett enda ljud. Naturen uti nyväckt skrud än låg i allsköns slummer. Blott puls och hjärta hördes slå och lätta andedräkten gå, den kalla fingrar ljummer - allt uppå ljung och lummer. Ja, trolsk var denna ottestund. Strömkarlen fattats av Jon Blund och sakta släppt sin luta. Men bäst jag lyssna, "klack jag te", det var strax före klockan tre. I vallhorn gällt det tuta' bakom min lummerputa. Strax kom det holingar och sang, och närmades grann bjällerklang från kor och får och getter. På avstånd skogrår lillade och troll och fåglar drillade. En väldig "skock med krötter" sprang över mina fötter. (Föregående rad är överstruken och ersatt med:) nätt trampade hans fötter. / En gång kom jätten och hans tös. Av skräck ej skytten längre frös. "Aj, aj! Far, där är skötten! Nu skjutr han väl oxen Ring." - "Lä'n skjuta; det gör ingenting. Var inte rädd!" sa' jätten, "Än är för mörkt se fläcken." "Å inte orkar'n skjuta Ring för han i dag ej spist nå'n ting å inte heller tvått sig". Men skötten hörde det och log, en brödbit upp av fickan tog, sig tvådde, var strax färdig. Det small. - Ring låg orörlig. Den gången gjorde skötten domt, ty från den da'n var ständigt tomt i la'gårn och i bingen. Han hade alldrig se'n nå'n tur till något enda kreatur. Förtrollade va' tingen, och bot - det fann han ingen. J. Holmblad I vallhorn gällt det tuta' bakom min lummerputa. Strax kom det holingar och sang, och närmades grann bjällerklang från kor och får och getter. På avstånd skogrår lillade och troll och fåglar drillade. En väldig "skock med krötter" sprang över mina fötter. (Föregående rad är överstruken och ersatt med:) nätt trampade hans fötter.