KORPSKRIFTEN

...
Meny

Lucia. Husligt arbete.

Berättare: Karin Wåhl f. Persdotter (f. 1856)
Upptecknare: Olle Lindskog

Transkriberad uppteckning

På hösten eftersedan de hade fått in skörden hade de mycket arbete inom- hus, för det var så mycket som skulle vara gjort före jul. De fick börja med detsamma och ställa iordning med vadmalsväv så att den blev färdig så pass snart, att skräddarna kunde få komma och sy före lusse. Då på hösten skulle linet göras i ordning också, och ljus skulle stöpas till julen. Så slaktade de undan alla djur, som de inte kunde ha över julen och utav hudarna garvade de läder. Det där var mest manfolkets göra. Dessutom hade all trösken att göra undan före julen och det tog lång tid när de skulle stå med slaga och slå av vart enda strå. Allt sådant där arbete ville de ha färdigt till Lusse, för då var det liksom en helgdag. Då var de uppe i ottan och fick en sup var med detsamma och sedan var de ute och tröskade ett tag och sedan kom de in och fick mat. De skulle ha sju frukostar den dagen. På herrskapställena hade de alltid Luciabrud, som gick omkring med ljus på huvudet och bjöd både herrskapet och tjänstefolket kaffe på sängen, men hos bönderna i allmänhet gjorde de inte så, för där begagnade de inte kaffe, utan där fick det vara brännvin i stället. På förmiddagen på Lusse slaktade de julgrisen. Den andra slakten / var gjord förut, liksom allt annat som de kunde göra ifrån sej. Nog var det stökigt emellan Lusse och jul också, men det var det riktiga julstöket, som de hölls med då. Allt julbrödet balade de då, och brände julbrännvinet och bryggde julölet. Malten hade gubbarna gjort i ordning förut och humle hade de vid varje gård. Brännvinet brukade också gubbarna få ställa med själva. Tunnbrödsbaket var gjort före Lusse. Det varade i flera dagar och då bakade de för hela vintern. Det var hål i kakorna och så träddes de opp på stänger i taket, och där fick de hänga. Det brukade vara hela taket fullt av tunnbröd och paltbröd. Paltbrödet bakade de ungefär samtidigt på samma gång som de slaktade. De tog blodet och hade rågmjöl och jäst i och fick en vanlig deg, fastän den var blodfärgad. Sedan bakade de vanliga tjocka kakor av den och gjorde hål i och stekte tämligen lätt på dem. Sedan hängde de upp dem i taket och där tog de av dem vid behov. De kokade dem lösa i vatten innan de kunde använda dem, och så åt de dem med flott till.

Socken Ekshärads
Landskap Värmland
Härad Älvdals hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Lucia. Husligt arbete.

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //