Transkriberad uppteckning

Om en karl inte fick den tösen, som han ville ha, då kunde han sätta ner henne. Han skaffade sej några hårstrån från hennes huvud, sedan virade han dem om en pinne och satte ned pinnen i vatten. Då blev flickan konstig på många sätt och ville inte äta och var jämt nedstämd och tyst - Det var en kvinna i min barndom, som var nersatt. Men hen- nes man - ja, hon var gift, för det var hon sedan innan hon blev nersatt - gick till en klok gubbe, och han "tok upp'a". Di, som var nersatta i vatten, frös jämt. Så kunde de sätta ner folk i eld, och då var det inte nå'n möjlig- het att ta upp dem igen. Det är mest finnar, som bruka såna konster. I min mors tid var vargarna vanliga här (x 1811 - t 1903), men i min barndom såg man dem sällan. Men de rev dräktiga kor och märrar, för de ville åt fostren. Men så kom en finne, och de mutade honom så att han tog med sej vargarna till Finland.