Transkriberad uppteckning

Di hade inga läkare, utan di hade nån gammal gumma, som var förståndig. Di kunde bli klämda utav spöke om kvällarna. Och en kusin till mej hade varit ute på kvällen och var bliven sjuk och låg. Då bad di en gumma komma dit, och hon sa', att Anna-Stina var bliven klämd utav spöke. "Vi sa stöpa över 'na", sa käringa'. Och Anna Stina hon låg och sov i bädden. Så hade di smältskedar, som di gagna', när di smälte svavel till tändstickor. Och där smälte käringen bly i skeden på glöden å den öppna spisen. När det var smält, så skulle hon ha ett lerfat med iskallt vatten i, och så tog hon en kaka med hål i och la' över vattenfatet. Så skulle styvmodern, Johanna, hålla fatet så nära Anna-Stinas bröst som möjligt, och så slog käringen blyet i vattenfatet genom kakhålet. Och det fäste till så besvärligt satt, så Anna-Stina hoppa' till så hemskt. Sedan skulle käringen se efter i vattnet / efteråt, vad det var för något Anna-Stina hade kommit ut för. Käringen höllo' av vattnet och slog ut det smälta blyet på bordet, för di skulle få se alla figurerna i blyet, hurdana spökena såg ut. "Kom sa du få se, Johanna, de va la inte unnelit, att hu va sjuker", sa' käringen. Där var 'Det som ont var' och troll och djur och allt möjligt. Men Anna-Stina, hon blev så hjärtskrämd, så bloden kom väl i rörelse, och hon blev bättre. Det kalla' di att 'stöpa över dom', och detta här har jag själv sett, när di stöpte över Anna-Stina. Det var, när jag var pojk.