Transkriberad uppteckning

I By hade de en dräng, som hette Anders. En gång när han gick ute i fä- huset och gav korna, fick han se en sådan där lite bese, som drog iväg med ett halmstrå. Då tog han en gam- mal trägrep och klappade på honom det värsta han orkade, så den lille skrek. Till sist smet han in i hålet efter en graneplugg i väggen. När han kom in, talade han om´et för gamlamor. Då sa' hon, att det skulle du aldrig gjort, Anders, för det kommer du inte att må gott efter. Dagen därpå började han spotta blod så illa, och det fick han hålla på med en lång tid framåt. / Liamossen hade besen, det visste alla, för han hade ett så litet torp som jag, och på det kunde han fora så många kor som på ett hem- man. Men jag såg'en aldrig där.