Transkriberad uppteckning

Ve Hogeryr i Råggärds socken där finns e grotta å där höll rövare till förr i tiden. I slutet på 1600-talet så bodde där sju rövare i grotta å di härja å röva i hela trakten. Ingen kunde komma åt dem, för di hade bösser å sköt folk. Så behöv- de di ett kvinnfolk, som skötte om grotta för dom, å då röva di te sej e flicka från Hogeryr. Ho va där hos dom i sju år å fick sju barn me rövarna. Å aldri slapp ho ur grotta, för när di andra va ute å röva, så va de allti en som va hemma å passa henne. Men så en kväll före jul, så va di hemma allihop å då tala di på att di hade allt di behövde för jula utom ett halmekärv å ha å lägga på golvet. Då sa flicka att de kunde ho skaffa. "Nej, du får inte gå för då upptäcker du oss", sa rövarna te'na. – "Ja lovar inför Gud å människer att ja inte ska tala ve nån människa", bedyra flicka. – "Ja, lovar du de, då får du gå", sa di å så gick flicka. / När flicka kom fram te Hogeryr, så gick ho fram te murn å ställde sej där. "Hör på mej, du mur", sa hon å klappa på murn. Å då lydde di som va inne, men ho tala inte till nån människa, som hon lovat. "Nu har ja varit hos rövare i sju år å ja har aldri varit ur grotta förrän nu. I kväll har ja fått gå hit för å få ett halmkärv. I natt är rövarna trötta efter jakten å sover tungt å ja ska hälla vatten i bösserna, så de inte kan skjuta. Nu ska ni samla er å överfalla dom i natt. Där ja tar å vägen, där lägger ja ett kors å långhalm å sedan ett längre fram. Samla er nu!" Sen gick flicka hem te grotta me halmkärvet. Ja, di samla sej så många di kunde å följde vägen, som flicka visat ut. När de kom te grotta, så låg alla rövarna å sov å en låg me huvet i fånget på flicka för å bli lusad. När folket kom in spratt di upp. "Jaså, du väntar på siste kyssen", sa di te den som legat me huvet i flickans fång. Å så slog di ihjäl dom allihop mesamma, å di kunde inte försvara sej, för bösserna hade flicka fördärvat. Denna grotta står kvar ännu, men nu har di byggt en källare oppepå, annars e ho som ho varit.