Transkriberad uppteckning

Utav "stompe"-degen, som det var vört i, bakade mor en rund kaka och i den tog hon ut fem hål med ett glas, ett hål i mitten och så fyra andra i kanten, så det bildade liksom ett kors. Denna kaka skulle ligga framme hela julen och gömmas till första vårdagen, och då skulle alla ha en bit med, både djur och människor. Den var då så hård, "så en måtte hogga'na i betar, men de skulle no hjälpa". (Meddelare: Betti Fjäll, f. 1853 i Lerdals socken) När vi hade bryggt, så tog vi allt det tjocka, ja inte rusket, förstås, för det slog vi ut, men det andra kokade vi, tills det blev alldeles segt och mycket tjockare och sötare än sirap, och det "knödde" vi "stompe"-degen i. Min mor tyckte det blev rakt för sött, så ibland "knödde" hon degen i mjölk och sirap, och det blev gott det med för den delen, men inte så sött och mycket ljusare än det andra. Utav denna degen bakade vi / "stompar" och så "julkors", ett stort, som skulle ligga på julbordet under hela julen, och så små kors, som barnen och drängar och pigor skulle ha i "juleråt". Julkorset gjorde vi så att vi rullade ut en lång "stam" och så klöv vi den i båda ändar och krökte in ändarna till stammen. Julkorset skulle vi äta upp efter tjugondeda'n, och då var det så hårt, så vi fick blöta det, men det var så högtidligt när vi åt det. (Meddelare: Anna-Lisa Andersson, f. 1864 i Lerdals socken.) Julkorset skulle gömmas till kyndelsmäss och det skulle blötas i öl, när det uppåts. (Meddelare: Sofia Bodell, f. 1861 i Lerdals socken.)