Transkriberad uppteckning

Gamla vägen ifrån Seglered uppåt Ingeshult. Första historien (berättad av min moder L.H. efter sin fader And. Persson f. 1798, som själv sett spökeriet) lydde som följande: Jag kom körandes uppifrån och skulle förbi Seglered. Ett stycke bakom Slätten fick jag se att det var någon som körde före mig med parhästar. Han körde vådligt sakta så jag sa' till honom: "Vem det är som kör före så kör undan så en kommer fram, det här går för sakta." Jag hade knappt sagt det förrän hästarna blev så stora och halsarne på hästa' så långa så de räckte långt upp i skyn och så börja det att köra fortare och när han kom fram till Seglered tog han av där och körde in i bränneriet. Se'n såg jag ingenting till. / I Skogboliden brukade folk möta likfärden I Roskaliderna fanns en stor svart hund och syntes av en del personer som var "i syne". Elden dröste ur mun och ögon. På gränsen emellan Seglered och Hulud, strax nedom en grind sågs en gråklädd huvudlös käring. I Hulu lund fanns gasten och likfärden. I Hulu klippa sågs en lång huvudlös gubbe (sågs av min farmoder en gång f. 1812). I Linkeshults ås fanns gasten, hörd av flere personer in i senare tider. En skollärare Gustavs- son (smålänning) såg en natt när han gick över Lönn- hults gärde en stor sugga, han slog efter den med käp- pen, men då försvann hon (i början av 1860-talet, förste skolläraren). Ovannämnde skolmästare skulle en gång nekat en tatterska (finska) nattlogi. Hon hade då ytt- rat, att det skall du ha nytta av. Skolmästaren var med och hjälpte till med svedjning en gång i Lönnhult. Efteråt gick han i Skrimsjö och badade. Se'n den dagen var han aldrig frisk utan tacklade av och dog en tid därefter, var mycket illa däran. ("finskans hotelser") / Två personer voro på hemväg från en tillställning en söndagsnatt. När de kommo i närheten av Lönnhult fick de höra hur det trask fyra på logen. Den ene sade då: Än är dom dj-e hemme och tröska igen", men då tystne det. På ett annat ställe i Lönnhults gärde gick två personer vägen fram. Den ene var "i syne". Den ene gick vägen rakt fram men den som var i syne var tvungen att gå av vägen, han kunde ej komma fram ty mitt på vägen sutto några karlar kring en eld och höll på att steka fläsk i en panna. Den som gick mitt i vägen trampade i pannan. Då tog en av karlarna och slängde en kniv efter honom och den träffa i hälen, men han varken såg eller hörde någonting, men den som va i syne såg det tydligt. Emellan Lönn- hult och Ingeshult fanns ett rött nystan som sågs av en del äldre personer. En gammal gumma som jag minns sedan min barndom omtalade att hon ej kunde komma fram på en viss plats av vägen utan hon såg en massa spöken. Hon hade försökt att gå en annan / väg till sitt hem en gång för hon tänkte slippa ifrån synerna då men det lyckades ej, ty när hon kom mitt- för det stället där hon brukade se sk-ten så var det samma historia där fastän detta låg omkring 500 m. längre i norr. Jag frågade henne vad hon såg men det ville hon ej säga. "Men det var så håret reste sig på huvudet". När jag betvivlade sanningen blev gumman arg. En person Heland skulle köra en kista vägen Hunghult-Seglora. När han kom till "Surte bro" började lasset bli så tungt att hästen ej orkade dra det utan stannade mitt i en utförsbacke och svetta- des mycket. Det var alldeles omöjligt att få hästen ur fläcken. Heland anade oråd och sa' så här: "Om än alla dj-ar är borta, så är dock en pemma och vaken". Det hjälpte, hästen sprang till och det gick utför värre och när han kom på bron lyftes vagnen upp och slog i bron, så att både vagnen och bron höll på att gå sönder. När man såg spöken skulle man säga: "I / Jesu namn", läsa Fader vår eller sjunga en psalm, så försvann strax otyget. På torpet Korsåsen (Ingeshult) brukade karlar- na förr i tiden samlas för att spela kort. När någon av de spelande råkade tappa ett kort och böjde sig ned för att ta upp det kunde han få se en stor svart hund med eldlysande ögon ligga under bordet. Ibland kunde de få se hunden sitta i spiseln och titta på dem. Det var inte vid alla tillfällen han visade sig men när de sett honom så slutade de med kortspelet.