Transkriberad uppteckning

När kalven var född o skulle ha dricka första gång- en fick man inte säga ett endaste ord. Det var vanligt att gå på grannställena o hämta "kalvamjölk" det gick ej an att ge kalven av moderns mjölk. 3 knivauddar, eldmörja, 1 härsten, 1 gammal kniv lades i drickat som kon fick första gången sen hon hade kalvat. Första målet som kon mjölkade fick ej bäras bort utan antingen under kjo- larna eller på annat sätt täckt annars blev mjölken för- gjord. Det var ej värt att säga något berömmande ord om kreaturen på grannställena t.ex.: "Det var en vacker kalv" eller ko eller något sådant då trivdes inte kreaturet. Hördes någon säga något skulle man vara kvick till att säga: "Kyssen under rumpen" eller "kyssen i r-a" så hade berömmet ingen verkan. Hade kreaturen fått "ord på sig" skulle man försöka få av den persons kläder e.d. som gett dem orden och få i kreaturet så hjälpte det. / Till skydd mot sjukdomar, maran och få "ord på sig" brukade en lie hängas över dörren eller en död skata, ett avhugget ormhuvud nedborrad i tröskeln. Kreaturen kunde få "skottet" ibland dödligt. Då hade någon illasinnad person ritat upp kreaturet i fråga på en spån e.d. och sköt på det, eller troddes det vara satans glödande pilar som träffat det. Detta trollades bort med besvärjelser och spottningar o så skulle kreaturet ha av husbondens "egna" (avföringen). Blev en ko "vesslebiten" (svulni juvert) skulle juvret rökas med följande ingredienser: "Några oräknnade solv, torrt asplöv o en dosa snus". Eller också rökas med ett vessleskinn eller ormskinn. Fick kreaturen sommarsjuka skulle man försöka samla upp urinen o hälla i dom densamma första gången man fick se sjukdomen. "Navel" (hinna över ögat) skulle huggas bort o tillgick sålunda: En person stod bakom en annan men händerna på den främres axlar. Den främre hade 3 björkpinnar och en kniv i händerna o skar av dem. Den bakom stående frågade: "Varför skär du mej?" Den främre svarade: / "För din ko (oxe) har nabel". Namnet o färger på djuret skulle nämnas. Skärningen försiggick antingen över en stol eller en gärdesgård. För att nyinköpta kreatur skulle trivas skulle de ledas in i stugan o givas bröd. När kon var betäckt fick ej repet, vari hon var ledd avtagas på ett dygn efteråt Ett kreatur som hade ovanor skulle man leda tre gånger motsols kring en sten o viska i dess öra: "Så länge du är i mitt våld, går du inte över en stång." En person, Hägna Johan hade varit i Finland o tjänat hos en vetrinär där. Han kunde en del han. Hans får brukade gå in på grannens mark ty gärdesgården var dålig o det var H. Johans gärdesgård. Till slut sa gran- nen till honom: "Ja vill inte ha dina sör här längre utan du får lov att laga "järsgårn". Johan gick runt omkring efter gärdesgården men brydde sig inte om att laga ett enda hål, men det hjälpte i alla fall. Fåren sprang utefter gärdesgården fram o tillbaka o bräkte men gå igenom den det kunde de inte sen Johan hade gått där. Somliga personer / kunde göra mjölkharar som mjölkade andras kreatur. En person råkade få se en sådan hare en gång när han öppna sin fähusdörr. Haren sprang på bakbenen o mjölken spruta ur munnen på honom. Somliga personer band upp strumpe- band i taket o mjölkade på så sätt andras kor. De mjölka så att "löen" sto högt i spannen. Andra kunde mjölka ur knivar instuckna i vaggar o tak. Råmjölkepannkaka kunde de också ta till sig enligt följande historia: En knalle kom till ett ställe i Lönnhult och ville bli där över natten. Emot läggdags tog moran fram en panna o sätter i ugnen. "Varför ska du ha den där?" frågade knallen. "Jo, darrafolket har en ko som ska kalva i natt o jag ska ha dä första målet så blir det pannkaka," sa moran. Om morgonen skulle hon ta ut sin pannkaka, men då var där bara skit i pannan. Darrafolket hade anat oråd o så hade de tagit med handen i skiten innan de mjölkade o därför gick det så. Hade de inte varit omtänksamma så hade den andra moran fått sin råmjölkepann- / kaka. I brist på mjölk föddes många kalvar upp med enelag.