Transkriberad uppteckning

För 40-50 år sedan levde brytagårdsdoktorn. Han var mycket anlitad förståss - men trolla kunde han med: stämma blod t ex, och det och mycket mera hade han lärt ur sin svartekonstbok. Så var det en gubbe - en bit härifrån som ville bli trollkarl och lånte boken. Men första gången han läste blev gdn full av skator, som skrattaade och buru sig så åt att han alltför väl förstod vem de voro, de begynta va leda vid gubben. Och han mådde som skam i en spruken björk ty läsa avigt kunde han inte. Då hämtades "brytagårdsdoktorn". Såfort han fick håll i boken voro skatorna borta. Men, sen ville inte den gubben ha boken längre. En annan gång råkade hans piga illa ut genom boken. Jo, en söndag medan "doktorn" var i kyrkan (Kungsäter) så höll piga på med städ- ning i stugan. Då hon kom in ´hans´ min fick hon se en artier bok på bordet. Den hade svarta pärmar och när hon nyfiken som hon alltid var bläddrade i den såg hon att varje stycke var skrivet med röda bok- stäver. Så tog hon till att läsa, förståss. Då blev rummet fullt med sjävulskap som pinade flickan, så att hon var nästan slut på, då "doktorn" som visste allt kom in i rummet Han läste genast bort dem och sade strängeligen ifrån, att boken skulle få va ifred. Och det åtlyddes gärna.