Transkriberad uppteckning

Sådant som nyårsnyet var sådant skulle 3 ny bliva. Blev nyårsnyet kallt med mycken snö blev det 2 likadana till. Blir julen mild och regenväder betydde det kall påsk, ett ord- språk "julasommar Påskavinter". Om man ej hade foder till kreaturen korsmässe- veckan kvittade vad de fått hela året. Korsmässe veckan var från den 3 maj en vecka framåt. Ofta kan den veckan bliva kall om kreaturen då ej få foder utan måste gå ute förstörar det dem så att de blir magra och utsvultna. Sjusovaredagen den 27/7. Om den dagen blev regnig skulle det bli regn i sju veckor framåt men Olov dagen "Olsmässa" den 29/7 om den blev strålande vacker borttog den vad sjusovaredagen förstört / Om både Olssmäse och sjusovaredagen blevo regniga då blev årets gröda förstörd ty 7 veckor framåt är just skördetiden. "Olsmässokrok" är svår att taga an, den gamla rågen är slut den gamla potatisen lika, de nya ej färdiga matförrådet litet. Därför sa- des Olof är en svär kar (karl), det betydde den gamla tidens Olov den 27 juli. Bartolomeus den 24 augusti. Blev ofta ### kallades Bartolomeus "tröskekarlar". Rötmånadens början den 23 juli, slut den 24 augusti. Weckoräkningen i våren börjar den 12 april sedan räknas först tolvte veckan så elfte veckan så tionde veckan så nionde veckan o.s.v. Linet skulle sås den 17 o 18 maj, i sjunde veckan eftter veckoräkningen. Vårrågen skulle sås den 28 o den 29 april i tionde veckan eftter veckoräkning- en. Kornet skulle sås i skette veckan, i åttonde veckan skulle ej nogot sås eller läggas i jorden. / Mickelsmässanafton skulle folket i gårdarna skynda på att få in kreaturen så tidigt som möjligt den som blev först där med fick först in sin gröda.