Transkriberad uppteckning

Under den tid då det fanns gott om varjar - i Halland - gick en jägare ut för att skjuta orrar - en morgon, tidigt - trakten var mycket ödslig - och han var mycket osäker för att ej varjar kunde komma till anfall - varför han kröp upp i en hög gran - för att skydda sig för någor försåtligt. Som han satt där uppe i granen - kom han att se ner mot roten - och fick då se en liten gubbe med röd toppluva - med en stor kopparkittel full av pengar. - Han hade då hört att om man kunde släppa stål i bland ### grejor så skulle trollen ej ha makt med dem - Han kastade därför sin "fållekniv" å då måste ju tomten släppa sitt tag. Å så hade han sen hört att om man sköt ett skott lika långt som det hördes - lika långt skulle trollen få springa. Han sköt därför skott på skott så länge patronerna varade - och sen tog han till med knallhattarna och med dem höll han på till solen gick upp - men då var också pengarna och kitteln hans.