Transkriberad uppteckning

Ja’ hörde berättes, men dä ha inte förekomme i mitt minne, sôm ja’ vet i sockna, att när ett barn va fött, så plantera di ett trä, helst ett björkträ nônstans inve stuga änne på går’n. Dette träne kalla di för födelsedagsträ. Dette träne kunne ju förtvine å dö bort ätter nô år, ja’ dä kunne inte ville sej alls, då hade di dä te marke, att den sôm dä va satt för skulle inte få lång livslängd å dä skulle bli e lessam val för hônôm. Men växte trä å froda sej, då skulle den bli gammel å dä skulle gå bra i hänner. – Tockere trä kan nog stå kvar i bygda än i da’ sôm gamle lönner, björker, eker änne rönner. Dette träne va di noga mä, så att inte nô ont kôm ôt dä, så dä ble skadat.