KORPSKRIFTEN

...
Meny

Lucia

Berättare: August Johanson (f. 1857)
Upptecknare: Viola Gustafsson

Transkriberad uppteckning

Då skulle alltid matmora upp och fägna allihop. Då skulle kreaturen ha lussebete. Folket skulle ha brännvin och smörgås och fläsk och sånt där. Och så skulle di "tynga lite" på lussebeten. Då släckte di och gick och la sig och kun- de sova till mitt på dan. Lussegubben den kom om mor- ron. Den skulle ha ljus i huvet. Det var ett fruntimmer. Hon spökte ut sig på många sorters vis. Hon gick om- kring och bjöd. Det var bara på en del ställen. Det var en som var ute i krig och så hade di vunnit seger och då var Lucia uppe och bjudde på förplägning, och därför firar di Lusse. Lussemorgon skulle di åt logen och tröska. Slakten, det blev alltid i slaktmånan (oktober) Så nära jul som lusse skulle di inte förrätta såna sysslor. (Di som var förmögna skulle slakta en oxe och en sex, sju får, så di hade för hela året)

Socken Nårunga
Landskap Västergötland
Härad Gäsene hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Lucia

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR