Transkriberad uppteckning

När ja´va´ tie eller elva år, klädde ja´ ut mej ej påskafta å skulle ut å sjonga å bea om ägg. Ja´ hade alla sorters gull- å selverpapper på klära å flor för ansektet. Ja´ va´ klädd som en knekt. På höstet hade ja´ ett stort kors utå papper, å dä va´ grön stam å gullförgylt tvärs över. På huvet hade ja´ en halmhatt, klädd mä grant papper runt om, så dä sto´ inte te å se att dä va´ en halmhatt. Å så hade ja´ en korg, å den va´ virater mä gull- papper - bågen å allerstäss. Å så hära sjongde ja´ : "Ja´ ä utkommen till att vandra, ja´ som andra. Denna korgen ä bunden mä bambiliska band, den bär ja´ för mej å min kära I ser väl mitt begär " - Så teg ja; tess ja hade fått ett ägg eller två. Se´n fortsatte ja´ å sjongde: / "Tack å tack, dä ska´ I ha, för I har mej fägnat! En vacker fästemö ska´ I ha, ja, uppå armen i sänga. Höken ska´ vi skjuta å räven slå ihjäl, å era höner ska värpa, å hanen få en fjär." Dä va´ en pojk, som hade gått året förut. Han lärde mej. Nä, visa´ va´ inte tröckt. Dä va´ många som geck så påskafton. Ja´ feck två tjog å mera. Dä va´ för mej å mina.