Transkriberad uppteckning

Folket i Bankälla har alltid varit mycket be- svärade av sjöfrun, vilken har sitt tillhåll i sjön Östen. Vid stranden av sjön Östen gjorde en dräng och en piga, när de voro nere vid sjön för att laka, ett stort guldfynd under några stenar. Det guld de funno tillhörde emellertid sjöfrun och när de som hade funnit sprungo mot hemmet med det, kom sjöfrun upp ur sjön och förföljde dem, för att få igen sitt guld. När drängen och pigan hunnit in på odlat mark kunde icke sjöfrun förfölja dem längre, utan där fick hon stanna, men hon skrek efter de flyende; mina ringar har ni fått men inte min bjällra. På en plats som kallas Bockås bodde en gammal gumma till vilken sjöfrun brukade gå och låna dricka, / men sjöfrun lämnade alltid mycket bättre dricka igen, när hon bar hem det hon lånat. Ett par drängar voro en gång nere vid stranden och vallade oxar och hade lagt sig raklånga i gräset. Då kom sjöfrun fram till dem och sade; här ligger en stacket och en lång, jag skall gå hem efter min yxa och göra båda lika långa. Drängarna kommo kvickt upp och sprungo hem det fortaste de kunde springa.