Transkriberad uppteckning

Näcken. 1. Pappa och jag hade varit utanför Vendelsö och satt garn. På hemvägen skulle vi ju innanför ön. Då sågo vi ett starkt ljus innevid Stråvallalandet. Det syn- tes alldeles nere vid vattnet. Men det märkvärdiga var att det rörde sig. Det kom från det ställe, där Löfta å rinner ut i havet, och for rätt ut till Vendelsö. Där blev det borte. Det var Näcken. 2. Min farbror dog. Han bodde i By framme vid Stråvalla kyrka. Jag var ju med på joköket efter honom. Men jag hade något särskilt att göra här hemma, så jag kunde inte stanna så länge som de andra, utan fram på natten så tog jag avsked och gick hem. När jag kom till bron över bäcken / Ströa, Ströbro di kallar, så såg jag Näcken. Han såg ut som en selad häst. Jag såg bogträn och söljor och sånt. Han följde mig så långt vägen gick utmed ån. Sen blev han borte. 3. Det var en dalmas, som var kommen ända här ner till våra bygder. Han såg en gång Näcken. Han lyste. Dalmasen sa till honom: - Nu ska du lysa mig hem i den blå färgen. För se, han hade både blått och grönt och rött ljus. Och Näcken lyste honom ända hem.