Transkriberad uppteckning

Begreppet vättar okänt. Men Lella Krestina var så tosi'. När hon skulle häva ut varmt vatten, ropa' hon alltid: "Akta sej, jomfrua, ella' bränner ja' dej!" Hu skulle tala te dom väl. – Jo, de hade för sej, att en fick någon sorts vättsjukdom, om en för- arga någon sorts djur i jorla – det var någon sorts ödler, som aldrig ville låta se sej.