Transkriberad uppteckning

De gamle höllo styvt på att olika slags andeväsen voro ute och färdades julnatten. Och ingen gick ut i onödan för att han skulle slippa se sådant. På många ställen släckte de inte ljuset. Det skulle brin- na hela julnatten. Hos en granne, där mormor bodde, var det så. Hon hade sett vita varelser en julnatt. Men det var åtskilliga ställen här som hade den seden ännu i min barndom. Ögården och Berg exempelvis. Ljuset ställdes på en tallrik, så att det inte var farligt för varmen. Julljuset fick rakt ingen röra. Det skulle stå på sin plats på julbordet. På julnatten kunde man få se tomten och den natten var han särskilt god av sig.