Transkriberad uppteckning

När helgen ringdes in julafton, skulle julbordet stå du- kat och allt arbete vara överstökat. Vid middagstiden skulle 'speckeneka' (julkärven) vara upp- satt. Den uppsattes i närheten av lagården, ibland alldeles intill lagårdsdörren. Det var 'gulspeck' och 'gråspeck' som skulle fägnas med den neken. Den sattes upp på en käpp. Ingen särskild nek till det. Men man letade fram den eller de bästa kärvarna. På julkvällen skulle hästen ha en extra måltid havre. Jag hade en granne här, som var så noga med den seden. Kreaturen skulle också ha. Både får och kor fick en var sin vandel hö. 'Ät väl, trivs väl, dä ä 'julkväll' i kväll', sade den som delade ut fodret. Vid middagstiden doppade vi i grytan. Husmor skar upp kakan i tärningar, så tog vi en tärning på gaffeln / och stod vid grytan och doppade och åt. Före kvällsspisningen skulle vi bada. Då värmdes vatten i en stor gryta i spisen och tömdes i ett kar och så badade man och tvättade hela kroppen. Husfadern badade först sedan allt eftersom det passade. Samtliga badade i ett o. samma vatten. Efter badet slogs vattnet ut. Benämning på tvättningen: 'jullôg', 'julbad'. Efter badet tog vi på oss rent och nya kläder. Alltid skulle de nya kläderna och de nya skorna på - ifall att man hade. De flätade en 'julbock' av halm, som ställdes under julbordet. Den seden var vanlig här se'n jag lärde min- nas. En del gjorde riktigt fina 'julbockar'. Mitt på bordet lade mor en 'ruva' bestående av en 'julstomp', 'skårgillar', 'ploggillen' och 'såkaka' och högst upp på 'ruvan' tronade 'julosten'. 'Ruvan' skulle lig- ga kvar på bordet till trettondehelgen. 'Julosten' fick man inte smaka på förrän annandag jul. Den skulle ligga orörd över juldagen. Stugans prydande. Mor gjorde en 'julkrona' av trä. Hon satte sex träspjä- lor / i kors och virade dem med pappersremsor. Hon klipp- te i remsornas båda kanter, så det blev som fransar när hon hade lindat dem på kransarna. Ett talgljus i var- je arm. Kronan hängdes i taket. Detta skulle väl vara i stället för julgran. Jag kan inte erinra mig att de ha- de julgran på något ställe här i grannskapet i min barn- dom. Med julgran blev det inte sed förrän på 1870-talet. Julgranen var då kort - inte mer än drygt en aln hög. Den stod i en vrå fastsatt i en träkloss. Den var prydd med några äpplen, ljus, pappersremsor, pepparkakskäringar och pepparkakshästar.