KORPSKRIFTEN

...
Meny

Skogsväsen

Berättare: Gustav Kronberg (f. 1880)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

De ha hört "skogsråa" sjunga. När Albin i Näs var pojk, så var han med i skogen å körde med en tjur. Det var nyfallen snö. Vid vägkanten fick han se ett spår efter en naken kvinnfolksfot. Gubbarna tittade på spåret, sen sa de tyst mellan sig, att det var "skogråa" som hade gått där. Å när de hade satt sig upp på slädarna, så fick de höra att det sjöng så grant i åsarna. Alla hörde det. Om de nämnde "skogsråa" i skogen, så kunde hon få makt med dem. Fick en se henne skulle man inte tala om det förrän dagen därpå.

Socken Svanskogs
Landskap Värmland
Härad Gillbergs hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Skogsväsen

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //