Transkriberad uppteckning

En flicka i Björkenäs skulle gå till predikan en kväll. Det var hösten å månljust. När hon kom en bit på vägen, så fick han se en liten gubbe gå fram för sig i vägen. Han gick före henne ett par hundra meter, så vart han alldeles försvunnen. Hon hade aldrig trott på "tôss" förut, men sedan trodde hon det. Ett kvinnfolk gick förbi Östervalls kyrka en kväll. När hon kom mitt för kyrkan så fick hon se en karl med hög hatt på huvudet gå in genom kyrkporten å för- svinna. När hon kom hem på kvällen så fick hon hö- ra att den personen hade dött på morgonen den da- gen. En "rotegumma" blev sjuk. Det var precis som hon skul- le flyttas till en annan stuga. I den stugan nekade de att ta emot henne. Gumman dog där hon var./ I detsamma som hon dog, så slog dörren upp i den stugan, till vilken hon nekats komma, så att det bra- kade i hela huset. De trodde att stugan skulle ram- la ned. De blev så förskrämda. Sen blev de inte kvitt henne på länge därefter. Det var två gubbar, den ene bodde på norska sidan å den andre på svenska. De voro supbröder. Den ene av dem var så förfärlig att banna å svärja. Emellertid hade de gjort upp att den som dog först av dem skulle komma å hälsa på den levande. Det gjorde han också. När den döde kom, hördes det som det skulle susa av en fors i luften. Han var sig alldeles lik som då de levande såg honom sista gången här på jorden. "Du kunde ha låtit bli att komma", sade den levande. "Men jä feck inte låta bli, jä", sva- rade den döde. Både kläder å allt var precis detsam- ma som då han såg honom den sista gången. Klockarn i i Karlsvagn dog. En piga där blev skyld för att hon hade stulit penningar. Hon bedyrade att hon var oskyldig. En natt kom den döde klockarn å ville/ ha skjuts av en annan klockare. Det fick han. När han kom hem, så gick han in å talade om att penningarna var gömda i en kärna. På morgonen gick de å såg i en kärna å fann dem där. Han hade gömt dem i kärnan. Det var en flicka, som dog. Hon hade varit så ogud- aktig. När hon hade dött, så lade de henne i ett rum. De tog fina skor på henne. Så fick de se att skosulorna hade blivit bortslitna å kunde inte förstå, hur det kunde ha gått till. En kväll ställde sig en på lur å skulle vakta å se efter. När kl. blev 12 på nat- ten, kom en fin herre klädd i svarta kläder å hög hatt å gick in till henne. Han gick fram till kistan å bugade sig. Då gick hon upp å dansade med ho- nom. Hin onde kom som varg el. hund. I Bottner dog en gub- be. När han hade dött, så kom det flera ungdomar å fick se en svart hund där.