Transkriberad uppteckning

Namn på de särskilda dagarna under dymmeln ("dim- meln"): 'Kôrvmånda', fläsktisda, dimmelonsda, skär- torsda, långfräda, påsklörda el. 'påskaftan'. Påsken: Påskdan, ânda påsk, trejda påsk. På måndagen skulle man äta korv till middagen å på tisdag fläsk. Måns Gustavsson på Månsetomta var förskräckligt noga med att hålla gamla bruk i psåkveckan. Intet arbete fick uträttas i det hemmet från kl. 12 på 'dimmelonsdan' till kl. 6 på tredjedag påsk. Den seden höll de på med i min barndom. Först på 'dimmelonsdan' gick gubben å gjorde tjärkors på alla dörrar. Det skulle göras så noga, för att inte påskkäringarna skulle orka göra något ont med kreaturen under påsk. Medan han höll på med detta, så var sönerna till skogen efter gran- ris, som de hackade till smått. Så 'barade' de inne / i stallet å utanför å på samma sätt i lagården och utanför dörrarna. Inne på stuggolvet 'barades' det och utanför trappen. På onsdagen skulle det vara så farligt att hugga. De kaserna som blev från onsdagen och fram till tred- jedag påsk skulle vara så farliga för kreaturen, för om kreaturen kom å trampade på dem, så blev de hal- ta. På långfredags morgon skulle det vara 'långfrädas- ris' till minne av Jesu pina å död. Det var bara ett skämt med barnen i min ungdom. Husmor i huset skulle gå upp före kl. 6 på långfrä- dagsmorgon å väga alla hönsen. Det var för att inte nå- got farligt djur skulle ta dem å för att hon skulle få den bästa nyttan av dem. Påsklördagen så skulle det skjutas. Var å en som hade ett 'môskedônner' laddade det å sköt löst - utan förladd- ning. Man laddade så kraftiga skott som man vågade. Brukade inte börja skjuta förrän fram på aftonen. På kvällen så sprang de med påskbrev. 'Trôllgôbber' / å 'påskkäringer' ritades på breven. En del klädde ut sig till fula gubbar å käringar när de skulle springa med de breven. Påskkäringarna var i tornet å skrapade av klockorna. De skulle ha det i 'påsksmörjan'. På påsklördagskvällen sade far: 'Te môran ska vi gå te Klätten å se på sola'. De trodde att solen dansade på påskmorgonen. Hon skulle göra det för att Jesus hade upp- stått då. På påskdagsmorgon kom påskkäringarna tillbaka å då skul- le de alltid till kyrkan. Där satt de baklänges i bänkar- na. Men det var bara de som kunde se mer än andra som såg dem. De red till Blåkulla på en sopkvast. Jag har bara hört talas om en enda här i socknen, som de bestämt trodde på vara påskkäring, å det var Månsemaja i Månsetomta. Det var en präst som sett henne sitta bak- länges i kyrkan en påskmorgon. Påskkvällen tändes eldar på höga berg. All ungdom i trak- ten samlades till de eldarna. Den största elden brukade va- ra på Olebyberget. Det skulle vara en gammal plats / som de hållt till å eldat. Där samlades också det mesta folket. Där tände man eld på en stor rishög å så lade man halm på för att lågan skulle stiga högt. Tjär- tunnor brändes också. Karlarna hade bössor med sig å sköt. Så hade de brännvin med å söp. Sprang genom röken. Det var så roligt. Kommer inte ihåg att man eldat någon annan kväll under året - för nöjes skull. På våren kunde de ju tända eldar ute på åkrarna å bränna upp buskar å skräp på sam- ma sätt om hösten när rågen skulle sås.