Transkriberad uppteckning

Vargarna försvunno som på en gång. Det var en finne som fick i uppdrag av regeringen att skaffa bort dem. Finnarna voro kända för att kunna vad som helst. Bodrag – detta var något som liksom tomtarna drog lycka till gården. Lämnade bodraget gården, så inträffade säkert en olycka. Bodraget bestod av en lång rad små varelser som mest liknade djur, vilka voro sammanlänk- ade. Det berättas om en pojke, som mötte ett bodrag. Han tog en käpp och petade isär dem, men de gingo samman i- gen. De voro då på väg från en gård i Kringlarp i Börs- tig, och då mor på gården fick veta det, blev hon alldeles nedbruten. "Då inträffar något ledsamt," sade hon, "när bodraget har lämnat oss." Det gjorde så också: hon dog själv kort tid därefter. / Ramsa om göken: "Öster gök är töster gök, väster gök är bästa gök, sör gök är dör gök, nord gök är god gök." Det var inte bra att härma göken, då spottade han blod. Det var tur att sitta under ett träd, där göken satt och gol. En ungmö skulle slå armarna om trädet och läsa välsignelsen och sedan räkna hur många gånger göken gol, så många år skulle det dröja tills hon blev gift. Göken slutade att gala då han fick se den första hö- stacken. Då han blev gammal blev han hök, påstods det, och då åt han upp sina föräldrar.