Transkriberad uppteckning

Om man mötte en orm men inte fick dödat den, satte man ner ett föremål av metall i marken och sade åt ormen att infinna sig på ett bestämt klockslag. Det var en gång en karl som försum- made sig vid ett sådant avtalat möte. Ormen var därför på platsen före honom, och han var så ond, att han gick i upprätt ställning. Om frimurarna berättades i min barndom riktiga rövarhistorier hos Komsells, soldatens. De tillhörde ett bolag, och detta handlade med människoblod. Vinsten var mycket stor, och det var svårt att kom- ma in i den kretsen. Bolagsmännen försökte att narra folk till sig för att tappa blodet av dem. Det var en torpare i trakten, som skickats till staden av sin husbonde, som var frimurare. Men han lyckades rädda sig. Blodet sålde de till hundturken, som an- vände det som vin vid en högtid, som påminde om vår nattvardsgång.