Transkriberad uppteckning

273. Omkr den 15 el. 16 maj brukade de allt att vilja bör- ja med vårarbetet. Jorden skulle häsa ur litet först. 274. Sådden var bäst att utföra medan "linkaslan (linhaslan?)" höll till på trakten. De brukade ha henne till märke, å när de fick se henne, så fick de så brått att så. 275. Linet såddes på Beda-dagen. 276. På julen gömdes somt av "julhern" (det som låg på julbordet under julen). Det var både ost bröd och bränn- vin. Brukade baka "stomp" till julen och så gömdes ett par sådana. Brödet blev hårt av att ligga i säsbingen så länge, men när det blev uppblött i öl el. dricka, så blev det mjukt och smakade bra. Det åt de för att det skulle bli kraft i kroppen åt dem som skul- le göra andtiderna för året. 277. Dragarna fick havre att äta. Ju bättre med havre / de fick ju bättre blev skörden. 278. Intet att anteckna. 279. Ingen särskild klädsel som jag såg el hörde talas om. 280. Skaklarna lades i kors när hästen togs från harv el plog på gärdet. Hästen skulle må bra av det. 281. Intet att anteckna. 282. " " " 283. " " " 284. Det var inte bra att skrapa gödselstaden. Gödseln skulle bli bättre, om det fanns litet kvar av den gamla. Så hörde jag talas om. Och det vet jag att de inte var var noga med att ta det sista. 285. Blev det en stor fläck i åkern så betydde det att nå- gon skulle dö i det huset som tillhörde åkern. 286. Intet att anteckna. 287, 288 289 290. Intet att anteckna.