Transkriberad uppteckning

291. I Fristad, Vänga och Bredared hade de för sig, att isen gick åt norr, blev det dålig skörd, sjönk den, blev det ingen. Det bästa var, om den gick åt väster. 292. Nej. 293. Nej, inget skulle lämnas på åkern, men till jul skul- le varje bonde sätta ut en fågelkärve. Det blev ingen tur med grödan eljest, om inte fåglarna fick sin rätt. Än idag är det så här i Örby. 294 När det bara var en liten bit igen, skulle de passa på vid baksidan för att fånga sädesharen, men han var alltid gången. Det har de gjort här i Örby med. Det var en vanlig halvvuxen hare. De var så envisa med att fånga sädesharen. 295. Det vet jag inte. 296. I Fristad sa de, att han skämde slåttergröten. 297-298 Nej. / De skulle vila en halvtimme på åkern, när skörden var färdig, eljest växte ingenting nästa år. Det var i Fristad, de hade det för sig. Om en bonde var aldrig så snål, fick de än- då vila där. 300. I Fristad och Bredared och Vänga kallades den som tog emot gullkråka, och de som kastade in säden, kallades laakatter. 301. Där lades porsris i botten för att skydda mot råttor, och hindra, att något ont skulle komma i säden. Det var i Fristad, Vänga och Bredared. Mitt i säden lades en tunna, som skul- le vara som skorsten, så att det blev lufthål. Det var sånt skoj med det där tunnhålet. De kastade ner varandra där. Det var i Bredared. 302. Än idag har de slåtterkalas på en del av de stora går- darna. Förr var det stora kalas på Karlshed och Öresten (Örby) När vi kom fram på kvällen fick vi kaffe och dopp och gökar. Sen om en stund fick vi groggar, och på en del ställen var det sen mat, eljest var det att dricka, så myc- ket en orkade, så en knappt såg vägen hem. Bjöds det på mat, fick man köpp, fläsk, korv och potatis och ett par / tre efterrätter. Ingen gröt. - Så var det alla möjliga upptåg: nummerlekar och "palta lessamt" och allt möjligt. De skulle sitta par om par. En var udda. Han gick till närmsta granne och tog en kamrat, och sen fick nästa udde gå. - Dans förekom inte mycket. Det var mest gånglekar. Det kun- de vara natten över, och lite sprit fick en ibland. Det är inte som nu. Nu ska det vara klasskillnad. Då var det ingen, som höll sig för god att vara med. 309. Det var en ful skamfläck. Den som blev efter med skörden, var inte mycket värd. Det talar de om här i Örby med, fast inte så mycket. 304. Det vet jag inte. 305. Det vet jag inte. 306. Då var det att stå och prältröska. 307. Det skulle vara färdigt till jul, om de så skulle stå natt och dag. Efter jul skämdes de att stå på logen. Då kunde det få vara. Det var i Fristad, Vänga och Bredared de hade den seden, inte så här i Örby. - Tröskekalas var inte vanligt. 308. Det minns jag, att bonden i Fristad skulle slå sista slaget, men jag vet inte varför. I fristad skulle soldaterna ha uniformsmössan på, när de började med skörden.