KORPSKRIFTEN

...
Meny

julafton

Berättare: Mor Britta Larsson (f. 1849)
Upptecknare: Viola Gustafsson

Transkriberad uppteckning

På julafton satte de upp en fåglanek. - Den dan skulle man doppa i grytan. 388. De hade halm på golvet, när jag var barn. Pappa tog in halmen. Han la en eller två neker, som vi skulle ha att lägga huvena på, och sen låg vi i halmen hela natten. Vi låg på golvet för jämt på vintern, för vi hade så liten stuga. 390. De gjorde en julabock av halm. Den hade tre ben. Den skulle vi försöka ta. Man la sig på rygg, och så skulle man försöka ta den med fötterna och lyfta upp den och sätta den på sina fötter igen. 391. Julgran hade vi inte. Det var inte bruk på den tiden, men utanför dörren hade vi granar. Julgran hade inte ens, när jag kom hit (till Örby). Då var jag 18 år. Sen började de på, och jag har haft jag med. A / 392. Vi hade en julakrona istället. Den var virad med papper i rött och grönt och glitterpapper. Det var fyra ljus i den. Dem stöpte vi själva i en liten form. Julkronan var fyrkantig. Hon var aldrig framme mer, än när julen var. Stugan var klädd med vita lakan, för det var inte van- ligt med tapeter, när jag var barn, och så hade de klippt ut pappersblommor och satt på dem, och så hängde de upp "handklan" runt väggarna och satte pappersblommor på den med. 393. Mamma bakade julbrön, men det var inte så många sorter som nu. Så fick vi julkakor av grannarna därom- kring. Det var inte särskilda namn på bröna, vi kallade det bara för "grant bröd". Jag minns, vad min syster sa: "Ja, nu är julen här och det granna brödet." Då var hon ledsen.

Socken Öxnevalla
Landskap Västergötland
Härad Marks hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: julafton

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR