Transkriberad uppteckning

Ovannämnda person har berättat, att då hon, sedan hon "läst sig fram", flytta bort, kom hon först till en redan då 70-årig bonde, vilken vid 25 års ålder, gått årsgång, för att få se sin blivande hustru. Han hade på förut angivna sätt, gått till kyrkan, där han iakttagit alla formler och när han tittar in genom nyckelhålet i dörren blev det ljust i tornförstun. Efter några ögonblick såg han först en man med mörkt skägg gå därinne. Han tyckte sig känna igen mannen, men kunde ej riktigt draga sig till minnes vem det var. Strax därefter kom en kvinna in och gick fram mot dörren. Hon var klädd i en blårandig klänning och hade en brokig schal över axlarna. Han fick endast se henne några sekunder och lade mäst märke till hur hon var klädd. Sedan det blivit mörkt igen skulle han vända sig om och gå, men fick då se ett hiskligt odjur komma emot sig. Han skynda sig att slänga benen korsvis och med ett vilt vrålande rusa vidundrat förbi honom. / Under hela kommande vinter "synade" mannen, varje kvinna han såg, mycket noga för att se om han kunde upptäcka någon likhet med henne som han sett under årsgången. Så hände det sig att han skulle skjutsa gästgi- varskjuts till en annan gästgivargård, och här hände det att han fick se en kvinna med aldeles samma klädsel som den haft, vilken han sett. Och han kom även att ärinra sig hennes far, gästgivaren som nu var död, men vilken han sett ett par gånger förut, medan han levde. Denne hade långt skägg, aldeles som den man han sett julnatten i kyrkan. Pojken laga att han fick träffa flickan ensam och tala då om hur han sett henne när han gick årsgång och fråga henne om hon ville bli hans hustru, vilket hon samtyckte till. Deras bröllop firades om mickelsmässa. Samma berätterska tala även om en, av henne känd person, som gått årsgång och därvid fått höra kommande årets händelser. Bland annat skulle det bliva ett mycket svårt nödår, vilket hon förut- sade. Detta inträffade också och blev det svåraste år det varit på mycket länge och fram på vintern fick man blanda mjölet med bark och agnar, och kreaturen fick man nedslakta, emedan man ej hade något foder till dem.