Transkriberad uppteckning

Julneken - bara de fick upp den före sola uppgång, var det bra. Nej, det var ingen tävlan om att få upp den först. De tog ibland två neker och slog ihop till en eller ock tog de ur flera neker så de fick ihop till ett par fina neker. De satte dem vid porten, en på var stolpe. De fick sitta uppe till påsk- de ville inte ge dem till kreaturen, utan de slängde dem i göds- len. Julehalm hade vi i barndomen - den hävdes i gössla. Julabock - vi hade virat ihop en halmbock med tre ben, men den var inte lik nån bock. Vi låg och "tog julabocken" och "drog rot". Julnatten skulle den äldsta kon i lagårdn kunna säga ifrån, hur mycket havre det var kvar i halmen. Jo, julgran hade vi, när jag började minnas. Vi var torpare, / och det var gott om skog. Vi fick en bänk till julaved, eljest brukade vi elda med torv. Nej, ingen julbåge! Men vi hade en julakrans av halm, som svängde och dansa! De ella "julell" - sen skulle de se efter i askan, om det blev någon sorts spår: en hand eller fot. Jag vet inte, vad det skulle bemärka. Kreaturen fick "julafor" - det var enbart hö. Ett tregrenigt ljus hade vi hemma - det släckte vi av, så vi hade det "alla tre aftnera". Till klockan 12 skulle julljuset brinna. Ja, de språka det, att de döda skulle komma hem.