Transkriberad uppteckning

Mellan hemmanen Gränshult och n:r 1 Öxared i Förlanda socken ligger ett berg som kallas Högarås. Där fanns förr och finns väl ännu en gast som mot regn och oväder låter höra sitt hemska läte som hörs vida omkring. En båtsman vid namn Vågren hade strax före jul varit hos sina rotabönder och hämtat sin julakost, som bestod av kaka, sovel, ljus och riklig traktering på ställena som han besökte. Vågren hade många roliga historier att berätta för sina rotabönder och vem som ville höra på, bland annat att han hade varit med svenska flottan och hämtat en svensk konungs brud, samt att han en gång ramlat överbord och på sjöbottnen sett en massa ålar, de största var så stora som timmerstockar och de små lågo i knippen. Men lyckligt nog / blev han uppfiskad och fick ännu en gång komma hem till sin lilla stuga som låg vid Olleträ. Där bodde han med sin hushållerska som han kallade "Lilla Potäta",' ty var liten och trind. Men nu till hans äventyr med gasten, han kom då från Eskhult där han hämtat sin julakost. Det hade blivit sent på kvällen då han begav sig på hemväg med sin säck på ryggen. När han nu kom till Högarås fick han höra att någon ropade. Han trodde då att det var "Lilla Potäta", som kom för att möta honom och ropade därför: "Häråt"!! I samma ögonblick fick han en smällande örfil så att han stod på huvudet, i samma stund blev säcken så tung att han, stark som han var, icke förmådde resa sig utan han fick krypa fram på stig som slingrade sig mellan stenar ock klippblock, omkring 1/2 km, tills han kom till det stället där en liten / kvarnabäck rann över vägen. Gasten hade inte då makt att följa honom längre. Klockan 2 på natten kom Vågren fram till en gård i n:r 1 Öxared och knackade på. Byxorna voro alldeles utslitna på knäna oh han hade erhållit stora blödande sår på knäna. Han fick skött om sina sår och fick sig några dromara hembränt brännvin. Occh så gick han hem till sin "lilla potäta". Sven-Erik Hörberg Förlanda Öxared postadress: Tostared