Transkriberad uppteckning

Näcken såg de mycket, det var en gammal gubbe som mette en gång i kvällningen, och då såg han en halv båt på vatt- net, det skulle föreställa näcken. En gång var det som ett fruntimmer, hon var oppe till midjan å kom å far på vattnet. Hon var fint klädd o vacker åg. De körde järn från Lenungs- hammar över Järnsjön i Sillerud. Det var sju kärror med järnlass, när de kom ut på sjön, så ”basa” det ner med allesamman. / De ”sockna” (draggade) efter dem, men de fann ingenting, sista aftonen skrek det: ”mät längna, så vet I djupna!” Då gav de sig också. Den sjön skall vara så djup.