KORPSKRIFTEN

...
Meny

Tomtar

Berättare: Jon Jonsson (f. 1859)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Här i Upprand var det fullt med "nissar" ännu i min barndom. Det var på en del ställen som hästar- na aldrig fick vara i fred. Det var på ett ställe i gården som de måtte byta bort den ena hästen. Den hästen som han fick i stället var vit, och den fick vara i fred. - Det var en person som var på den platsen å "andgjorde". Som han satt i stugan på kvällen, så var det som en kanonkula som rullade in i ena hörnet på stugan. Far min gick till Hal- le. På vägen gick en liten "guttonge", men där vä- gen tog av till Bostället, blev han borta. Det var en "nisse". På det stället hade de två kor, den ena var röd till färgen och den andra var svart med vitt huvud. Den röda kon hade aldrig något att / äta men den svarta kon stod och åt jämt. Bonden bytte och fick en ko som var svart med en vit rand på ryggen. Den kon fick vara i fred. En gång när min far och min farbror kom till Kistehôle så var tjuren alldeles försvunnen. De letade men fann honom inte. Nästa middag kom tjur- ongen med de andra korna. Var han hade varit un- der dygnet visste ingen. Men far trodde att det var tomtarna som hade haft honom med sig. Farbror var ute och åkte en lördagskväll. Då fick han se en liten guttonge som sprang vid sidan om hästen. "I får akte er guttongar, så att i inte skräm- mer hästarna för mej", sa' farbror. Då blev det som om varenda kvist skulle brytas av efter vägen. När han såg efter en annan gång så fanns allt kvistarna kvar på träden. I Norstugan lät de flytta stallet. Det var omöj- ligt att de kunde få ha hästarna i fred el. bund- na i det gamla stallet. De tog det gamla timret. Det gjorde ingenting, bara man flyttade från den / gamla tomten. Om de arbetade efter det solen gått ned på Klev- åsen, så fick aldrig kreaturen stå stilla i "fjuset". En- den gick de lösa i "fjuset" el. också var de ute på backen på morgonen. I stugan hade de en stor gång och in i den gången kom en ko varje natt. "Nissarna" ledde dit den om natten för att inte fol- ket skulle få någon ro. Efter utflyttningen här i Upprand blev det oroligt med "nissarne". Det blev ingen fred på något ställe. Jag vet att det var stora ispiggar på ett berg. Och när folk kom åt det hållet, så kom det isblock, så att det sôg om öronen på dem.

Socken Västra Fågelviks
Landskap Värmland
Härad Nordmarks hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Tomtar

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR