Transkriberad uppteckning

Det var inte värt att gå å bada i öppet vatten förrän en hade satt stål i vattnet. Det var gammalt folk noga med. Det var Näcken som en skulle vara rädd för. Om han fick tag i en, så drog han en med i djupet å sög blodet av en. Bara en kastade stål tre gånger i vattnet, så var det inte farligt. "Fôrsgôbben" fanns i bäckarna. Han satt där å spe- lade om kvällarna. Han var inte säker vid kvarnen. För om han ville att inte kvarnen skulle gå, så tog han tag i vasshjulet å höll alltihop. I Flatåsen var det en gubbe som hade fått lärt spela fiol av Näc- ken. Det fanns ingen som kunde spela som han, å inte kunde någon ta efter den musiken. För om det var någon som försökte så började fiolen själva. (skälva!) "Sjöråa" var det tal om. Hon höll sig i tjärnen. / Hon var som "skogråa". De gamle hade sett henne, när de var å fiskade. När hon inte ville att de skulle ha någon fisk så kom hon upp å visade sig på vattnet. Tog en eld på en sticka, när en var å skulle fiska, så fick en ingen fisk. Men fick hon en silverslant, så blev hon god, å då kun- de en ta så mycken fisk en ville den gången.