Transkriberad uppteckning

Nattfrieri, "lafiske", "nattspel" e.d. har upp- tecknaren ej funnit minsta spår av i Grimeton, Hunnestad och Rolfstorp. Ingen sagesman känner till något av denna art. Om en flicka fick torkat lätt, sades hon vara i pågatycke. De skulle sitta jul- eller nyårsnatt (ovisst vilket) och titta sig i spegeln och sam- tidigt äta en rå sill med ben och allt, så skulle den blivande komma och visa sig i spegeln. Charlotta Svensson f. 1885. Ett sätt att ta reda på den blivande / var att pressa saft ur ett grässtrå under formeln: "Östan, västan, sunnan, nol, visa mig nu, var mi fästemö bor!" Regn eller snö under vigseln betydde ri- kedom. Om två bröder gifte sig med två systrar, så blev det ena paret rikt, det andra fattigt. Det var alltid vanligt med förning till både bröllop och begravning. Ett slags kakor kal- lades "äggaringar", ett annat slag "skålakakor". Brudgummen skulle ha en dräng, som klädde av honom på kvällen. Bruden hade en piga. De skulle ha en tvåkrona eller så där. "Brudstass", då brudparet åkte till det nya hemmet. De åkte i första vagnen och hade med sig brännvin och bjöd alla, som de mötte. Brud- gummens dräng och brudens piga skulle vara före och ta emot på det nya stället. Lantbr. Andersson. f. 1868.